Igår blev jag omkörd

Ja att bli omkörd är väl inte så ovanligt. Ibland blir jag irriterad, till exempel av X-are på motorvägen och dom som absolut måste om just före en avfart på motorvägen. Själv tillhör jag dom som retar mig på bilister som på trefilig motorväg lägger sig i mittfilen som om dom har parkerat där, värst är dom som då ligger och håller 90 i den filen. Dom skapar situationer när bilar bromsar in kör om både till höger och vänster. Fast det var inte det jag tänkte skriva om just nu.
Den här gången var det inte på motorvägen och så var det en helt klart en självmordsbilist som var ute i morgontrafiken vid 8-tiden. Förloppet utspelade sig på Danderydsvägen i riktning mot Sollentuna. Strax efter Rösjöavfarten är det en tät kö av bilar och det rullar så sakta framåt. Det är en väg med fyra filer där de två yttre är avsedda för buss och hastighetsbegränsningen är 70km/tim. Efter Rösjökorsningen 500 meter får jag i backspegeln syn på en grön bil som kommer dundrande i bussfilen. Hinner tänka att det där kan bli dyrt för honom när han tvärt bromsar in och kastar sig in bakom mej. Jodå han bromsa in utan att köra på mej. Det går fortfarande trögt i kön plötsligt och det är få mötande bilar. Efter någon minuter vaknar han i gröna bilen bakom mej till och dundrar utan att blinka ut för att köra om hela kön! Vi närmar oss en svag kurva och det är heldragen linje på vägens mittmarkering.
Jag han se att det var en grön Yaris, men jag blev så paff att jag inte han se registreringsnumret, hade jag gjort det så hade jag ringt polis och bilregister för att ta reda på vem som ägde bilen. Jag tänkte att nu smäller det nog snart. Tänk om  det skulle komma en mötande som just körde om en buss så skulle det inte funnits plats på vägen. Innan kurvan är slut då kastade han sej in i kön igen. Cirka 20 bilar lyckades han väl passera, med sin vansinnesomkörning. Ser bilen därframme och undra när han ska göra nästa utbrytningsförsök. Men det blev inga fler omkörningar som tur var. Han ligger han kvar i kön fram till korsningen Ribbingsvägen där han med hög fart svänger av till höger, troligen för att försöka köra bakvägen och komma ut längre fram vid Bilbesiktningen. Men se där hade han nog inget att vinna för nu släppte kön.
Läser i dagens tidning att en dansk bilist kommit ut på fel sida av motorvägen och frontalkrockade och dog. Men det var väl ett misstag, det var inte det jag såg på Danderydsvägen.
Än är inte den sista idioten född! Vad fan tänkte han på var han drogad eller full, tänkte han på att han riskerade sina medmänniskor och risken han utsatte dom för? Ja det är frågor som jag aldrig kommer att få svar på.

Ibland undrar jag om jag drömmer?

Några noteringar skrivna fritt ur minnet från ett möte på en arbetsplats.
 
1. Mötet ska börjar 12.00
 
2. Strax efter 12.00 dyker mötesledaren upp och undra varför vi inte är i lokalen där mötet ska vara.
(Kan möjligen bero på att lokalen är upptagen av annat möte och att lokalen inte är bokad, vem som nu skulle gjort det.)
Lite polsk riksdag om mötet ska bli en annan gång istället, men cirka 12:10 dyker en nyckelperson upp. Mötet ska hållas utomhus istället, det är ju vår i luften.
 
3. Nu har mötet nog börjat , en person berättar att vi kommer nog att få in mycket arbeten framöver. Fast det är bara en info som ligger utanför det här mötet. En deltagare frågar efter agendan, och den finns i mötesledarens dator....men den ser inte övriga. Oj nu fick mötesledaren sitt första inkommande samtal och det är nog viktigare än mötet. Jag kan ju nämna att på vårat företag är det normalt att ha mobiltelefonerna alltid är påslagna. En del slår av signalen och har bara vibratorn på, men andra har signalen på högsta volym och med det ljud som kommer ur telefonerna mistlurar eller hårdrock, så hoppar jag ibland högt. Att ta emot samtal utan att lämna mötesrummet är också en etablerad rutin. Det kan säkert se komiskt ut för någon utomstående att se folk pratande i telefoner och med varandra, ja här krävs det en simultankapacitet utöveröver det vanliga för att hänga med. Speciellt som vissa använder handsfree-mobiler, då gäller det att veta om han pratar med mej eller med någon i telefonen ;-)
 
4. 12.25 har mötet har kommit igång.
-Verktygsansvarig person var är han? 
-Han som skulle ha den delen, han är inte här.
-Jo han är kallad.
-Har han svarat att han ska komma?
-Någon har sett honom idag, så han finns i byggnaden.
-Nu har han väl kollat på verktyg sedan förra mötet, så det är nog inga problem säger någon. 
-Men opponerar jag mej, han var ju inte med då heller...
-Vilket kommande jobb pratar vi om.....?
Lite förrvirrat kan jag väl tycka att det är just nu, men det är min personliga åsikt.
 
5. Hur är det medarbetsunderlag. ??? Arbetsunderlag? En person hämtas från det andra mötet som pågick i den lokal vi borde suttit.  Några arbetsunderlag har inte han fått. Men det här vet nog en annan person mer om, mötesledaren ringer upp honom och sätter på mobiltelefonens högtalartfunktion. Det visar sig att ytterligare en annan som inte är på mötet har arbetsunderlaget vi ska jobba efter, men det är inte det vi ska använda det kommer att komma ny som ser i stort sett likadant ut. Den som har arbetsunderlagen vi inte ska jobba efter är inte här idag, han kommer imorgon. Nu hör vi inte vad han säger i telefonen, det är sånt himla oljud runt omkring, nu hör inte han i telefonen oss heller. Var är ni vrålar han i telefonen det hör vi. Utomhus blir svaret och nu det är ett jävla liv. Mötesledaren säger kan du vänta 2,5 min så blir det nog lugnare då har sopmaskinen som sopar upp gruset nog hunnit försvinna.
Samtalen pendlar mellan diverse olika ämnen, bemanning , lokaler, och inhyrning av personal. Vi kan nog likna mötet vid ett kafferep.
Mötesledaren föreslår nya mötesdatum....någon lämnar mötet någon passerar förbi och stannar.
Ja så ebbade det hela ut vid 13-tiden. Vi är då tre personer som sitter kvar och talar om några specifika saker som rör det kommande arbetet, då har mötesledaren gått. Ursäkta jag märkte inte när han gick.
Alla viste säkert vad som skulle ske, vem som skulle göra vad och när det skulle vara klart! En kallelse till nästa möte finns redan i min mailbox.
'****************
Jag känner mej lite frustrerad, så här går mina tankebanor just nu:
-Varför är jag så tråkig att jag vill ha ordentlig styrning på det vi sysslar med?
-Är det mej det är fel på?
-Kanske det finns några kurser i kommunikation?
-Är det i så fall jag eller mötesledaren som behöver gå på en sådan kurs?

I Sverige tar vi hand om varandra, och bryr oss om äldre och sjuka.

Jag ser nu på morgonTV en "Tycka synd om trailer" för programmet FAKTUM i SVT.
En asylsökande som fått avslag och hållt sig gömd i Sverige i fyra år har drabbats av bröstcanser och för att hon skall opereras kräver sjukvården 150.000:-. Hennes dotter upprörs över detta och anser tydligen att det ska göras gratis eller på kredit. Att modern levt gömd i 4-års tid efter ett avslag från Migrationsverket verkar fullt naturligt.  Således skulle hon ej varit i Sverige vid denna tidpunkt, men eftersom hon hållit sig gömd har det varit omöjligt att utvisa henne.
Jag anser att vi ska var humana och operera henne på "skattebetalarnas bekostnad", givetvis i kombination med att polisen tillkallas så att utvisning kan ske direkt efter genomförd operation.
Gömda människor som jobbar "svart" i Sverige skall inte ligga vårt samhälle till last.
De 150.000:- samt kostnaden för utvisningen, torde vara väl investerade pengar. Ända risken med det kan vara att sjuka människor söker sig till Sverige för att få gratis vård och sedan utvisas...